Bedömning av World City av Doreen Massey

Betyg

Boken World City av Doreen Massey (2007) får en 4:a på femgradig skala där ”1 står för helt irrelevant och 5 för helt relevant”. Boken är alltså ganska relevant för kursen Urban integration.

Motivering

MEN, precis så vill jag inleda den här bedömningen, med ett stort ”men”, och gärna med ett ”va fan” också. ”The increases in regional inequality are intimately related to breakdown of social democratic settlement” (Massey 2007:160). Ytterligare en studiebok där författaren talar om att socialdemokrati och välfärdssamhället är lösningen på den urbana segregationen. Som jag sagt i tidigare bedömningar så tänker jag inte ta ställning till om författaren har rätt eller fel, men jag efterlyser att en något mer nyanserad bild presenteras i studielitteraturen.

Den här bedömningen tänkte jag lägga upp på ett annat sätt än de två tidigare bedömningarna. Istället för att direkt diskuterar vad boken gett mig tänkte jag förklara vilka frågor som boken väckt. En bra bok behöver inte alltid ge svar, utan det viktigaste är att den får en att reflektera kring ett visst fenomen eller problem. I detta fall tar jag upp de reflektioner och frågor kring urban integration som uppstått när jag läst World City.

Koncentration av makt

En viktig fråga som väcks när jag läser boken är frågan om det är skadligt för ett samhälle att politisk och ekonomisk makt koncentreras till ett visst geografiskt område? I fallet London pekar Massey på att allt mer av den ekonomiska och politiska makten samlas i London. Detta har i sin tur lett till segregation både i London och i hela Storbritannien.

Dagens politik kretsar kring att jobba med Londons identitet som en ”världsstad” och detta går i spåren av av det idag populära målet att samla kunskap och ekonomiska institutioner i staden. Staden växer, det blir fler jobb för högutbildade, allt fler kunskapsintensiva företag flyttar till staden och folk med högre utbildning flyttar till staden.

Detta leder i sin tur att de med lägre utbildning alltmer marginaliseras, trots nya jobbtillfällen tillkommer inga nya arbetstillfällen för de med lägre utbildning.

När den staden och den politiska makten gör allt för att koncentrera sig på att locka företag och kunskap till staden dräneras samtidigt övriga delar av landet på högutbildade, vilket i sin tur leder till segregation inom landet.

Frågan som väcks ur detta är, vilket ansvar har världsstaden för att motverka denna segregation?

Här vill jag dra paralleller till Malmö, även om Malmö inte bör räknas som en världsstad. Malmö jobbar dock på ett likande sätt, lockar kunskaps- och ekonomiskt intensiva företag. Man konkurrerar med andra städer om bl a få utbildningar samt arbetstillfällen och ekonomiska fördelar till staden. Ekonomiska fördelar kan bl a vara att tillåta att köpcentrum etableras inom stadens gränser som lockar till sig kapital från kringliggande kommuner, man dränerar och kannibaliserar på sin omgivning och skapar ekonomiska ojämlikheter inom regionen.

Frågan blir alltså hur hälsosam denna tävling mellan olika städer är (även i Sverige och inte bara i världsstäder som London)? Man frågar sig om städerna har något ansvar för hur de påverkar sin omgivning och på vilket sätt de i så fall skulle kunna krävas att ta ansvar?

Identitetsskapande

Något som idag också anses vara viktigt för att locka företag och nya invånare till en stad är identitetsskapandet. Identitetsskapandet kan dock även skapa ett utanförskap, eller åtminstone en känsla av utanförskap. Känslan jag får av att skapa en ”vi-och-dom”-känsla städer emellan blir att man kanske ökar segregationen mellan olika delar av landet/regioner. Segregation som i likhet med fotboll där det som en gång i tiden var en folkfest när hejarklackar från olika delar samlades och hejade på sitt lag, men som idag gått till allt tydligare avståndstaganden mellan hejarklackarna och t o m resulterat i våldsamheter.

Frågan blir därför vad som är ett sunt identitetsskapande? Leder identitetsskapandet till segregation? Har städerna blivit allt mer själviska?

De stora frågan

Den stora frågan blir alltså:

Vilket ansvar har de städer vars ekonomiska och politiska beslut påverkar stora delar av sin omgivning?

I World City handlade det om hur London både påverkar och skapar ekonomiska, politiska, sociala och kulturella förutsättningar såväl lokala som regionalt, nationellt och internationellt.

I Sverige kan det handla om hur Malmö påverkar övriga Skåne, de omkringliggande orterna och kommunerna.

Lärdom: Den mest intressanta aspekten som jag fick ut av World City var tankarna jag kunde koppla till Sverige. Hur t ex Malmö påverkar sin omgivning och frågorna kring hur man som en maktfaktor bör jobba för att inte kannibaliserar på sin omgivning och inte skapa ojämlikheter och segregation i samhället.

Referenslista

Massey, Doreen, 2007. World City. Cornwall: Polity Press
Köp boken: Adlibris |  Bokia | Bokus

Förlåt att jag ifrågasatte din identitet

– ”Förlåt att jag ifrågasatte din identitet”, sa jag.

– ”Du ifrågasatte inget, du var elak!”

– ”Nej, du upplevde det som elakt för att jag ifrågasatte din identitet. Jag ifrågasatte det du ser som en självklar och för dig unik tanke, något du tror dig själv tänkt ut och tagit ställning till. Något du i själva verket enbart tycker för att din omgivning tycker det. Jag ifrågasatte dig som tänkande person, din individuella identitet.”

Jag är bra på människor

Något jag ofta upplever när jag berättar för andra om att jag är sociolog (i hjärtat, ännu inte på papper) och förklarar att jag är bra på människor och sociala mönster, är att de har svårt att erkänna att de inte är lika duktiga som mig på ”människor”. Generellt verkar det vara lättare att erkänna om man är sämre på naturvetenskapliga ämnen än att erkänna att man är sämre på samhällsvetenskapliga ämnen.

Exempel:
Om jag säger att jag är bra på matematik, då är det inte många som ifrågasätter det. Den andre envisas inte med att förklara att de också är bra på matematik, de kan t o m erkänna att de är dåliga.

Om jag säger att jag är bra på människor, då blir reaktionen något helt annat. Då envisas den andra gärna med förklara att hen också är bra på människor.

Tyvärr är det mycket lättare att bevisa att man är bra på matematik än att man är bra på ”människor”/sociala mönster.

Å andra sidan ska jag erkänna att jag själv inte kan avgöra om någon är bra på människor bara för att de säger att de är det. Om de är duktiga märker man det i samtalet och på deras sätt att kunna analysera sociala mönster. Att kunna analysera sociala mönster ska dock inte förväxlas med kunskapen att kunna räkna upp sociologiska teoretiker och glosor.