En vardag utan möjligheter

/…/ Vår vardag erbjöd oss inte tillräckligt med möjligheter att träffa nya människor. Det var dags att förändra något…

...all was good
...all was good

En snygg fylla har inget med alkoholintaget att göra

Konsten med att vara nykter på en fest
Konsten med att vara nykter på en fest

Här kommer ett litet tips till dig som gillar att gå på fest men föredrar att vara nykter:

Ska du vara nykter på en fest där alkohol är inblandat så tar du en ölflaska (helst en färgad) eller en ölburk, fyller den med vatten och använder den som dryckesbehållare hela kvällen (det är bara att fylla på med vatten direkt ur kranen om drickan tar slut).

Förutom att det är mer estetiskt tilltalande med en öl i näven i många av dessa sammanhang, så smälter du även lättare in bland övriga gäster, men framförallt slipper du frågor och pikar om varför du är nykter och varför du inte dricker. För så långt tänker inte den nyktraste personen på festen ens – att du skulle springa runt med vatten i en ölflaska.

Överkurs
Vill du lyxa till det kan du alltid ta med en citron och stoppa ner en skiva i flaskan.

Saker man hittar när man går igenom sin flickväns post!!!

Dumpa honom! : han vill faktiskt inte ha dig av Greg Behrendt & Liz Tuccillo
Dumpa honom! : han vill faktiskt inte ha dig av Greg Behrendt & Liz Tuccillo

DUMPA HONOM! : HAN VILL FAKTISKT INTE HA DIG av  Greg Behrendt & Liz Tuccillo (länk till boken Dumpa honom!)
Nä, boken var inget jag hittade bland min flickväns post, jag är singel så det är omöjligt, det var bland min egen post. Jag har kvitto från Bokus att visa upp som bevis.
Anledningen till att köpte boken var att min vän Linn läst boken och rekommenderade den till alla singeltjejer.
Efter att ha läst hennes recension fattade jag snabbt misstankar om detta var ytterligare en av dessa böcker som jag placerar under kategorin ”hafsverk som bygger på etablerade könsrollsfördomar” och innehåller ”enkla generaliseringar som presenteras som sanningar” (citerar mig själv precis som jag uttryckte det på hennes blogg).

Farhågan om att detta var en tramsbok, eller åtminstone  underhållningslektyr, förstärktes av att jag senare förstod att författarna Greg Behrendt och Liz Tuccillo även jobbat med bl a TV-serien Sex and the City. Jag kan även nämna att Greg Behrendt även är en ståuppkomiker och inget emot ståuppkomiker, men de jobbar faktiskt med att förenkla och generalisera vardagen och överdriva den till något lite roligare på scen.

Nu har jag läst boken, vänt och vridit på mina förutfattade meningar, ställt dem mot väggen, ifrågasatt dem, och insett att jag har rätt.
Men visst finns det en del vettig och enkel vardagskunskap att ta till sig, precis som i mycket annan skön- och facklitteratur.

OM NI ORKAR HÄNGA PÅ SÅ SKA JAG FÖRKLARA VAD JAG MENAR
1. Boken skulle lika gärna kunna vändas mot kvinnorna genom att byta ut orden ”hon” mot ”han” och ”tjejer” mot ”killar” etc. Till exempel får vi veta att ”om en kille är intresserad av dig så låter han dig veta det” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 16), men vi kan lika gärna säga att ”om en tjej är intresserad av dig så låter hon dig veta det”. Två lika sanna påståenden.

2. Boken rättfärdigar sin tes genom att styrka det som sägs genom att hänvisa till att det är en man som skrivit boken och han berättar hur vi män är. För Greg är ju precis som alla andra män och han har ”haft sin beskärda andel av förhållanden och är villig att erkänna hur han betett sig under åren” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 16)

3. Man utgår även från att alla kvinnor är som Liz. Liz ifrågasätter ibland det Greg säger, men inser och erkänner varje gång att hon faktiskt agerar precis som han säger att kvinnor gör i olika situationer.
Min fråga till dig är nu:  Tänker alla dina samkönade vänner som dig? Tänker alla dina vänner av motsatt kön på samma sätt?

4. Boken utgår, som sagt, även från förlegade könsrollsattityder som i många fall inte längre gäller i det västerländska samhället. Man anser att det är mannen som ska ta första steget och t ex bjuda ut på en dejt, bjuder mannen inte ut till en dejt så vill han faktiskt inte ha dig. ”Om en karl vill ha dig sköter han grovjobbet. Jag vet att det låter gammalmodigt, men när en man vill ha en kvinna ber han henne om en dejt” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 28).
Tänk över det påståendet.  Fråga dig själv om det verkligen inte går att visa intresse som kvinna? Fråga dig om blyghet och osäkerhet inte kan finnas hos en förälskad man?
För att använda samma språk som Greg: Syster, tiderna har förändrats! I vårt samhälle är det lika osexigt med en osäker tjej som med en osäker kille.

5. Förhållandet som eftersträvas i boken liknar i många fall inte ett kärleksfullt förhållande, utan baseras på ytligheter och hur det praktiskt bör skötas, vem som ringer, vem som bjuder ut, romantiska middagar med levande ljus och äktenskap. Äktenskapet ses som något som bör uppnås. Ingen förälskelse är sann och ingen man är riktigt förälskad om äktenskapet inte uppnås.  Man talar om hur saker bör vara utan att sätta sig in i olika individers tankar, alla bör följa normen.
Tror du inte att en sann förälskelses kan äga rum utan ett äktenskap? Går det inte att älska oändligt utan att gifta sig? Som en lite parentes kan jag ju nämna att äktenskap som grundas på förälskelse inte bredde ut sig förrän på sjuttonhundratalet (Alberoni, 2000, s. 17).

6. Boken tar inte upp att det  att det skulle finnas någon dialog mellan de båda parterna för att reda ut problem. Mannen ljuger och gör fel – DUMPA HONOM!
Jo, OK, på ett ställen tog de upp det på sidan 88 (Behrendt & Tuccillo, 2007).

7. Man riktar sig helt och hållet på att mannen ska ha goda egenskaper som att vara den som tar första steget, den som bjuder ut dig, den som komma i tid, den som alltid ringer dig, men man missar helt att ta upp den äkta förälskelsen –  passionen, den fysiska attraktionen, det som det som gör partnern till ”det enda ansiktet bland alla världens oräkneliga ansikten, det enda jag drömmer om, det enda jag begär, det enda jag strävar efter, över allt annat och för evigt” (Alberoni, 2000, s. 13).

Vissa ljuspunkter har ju boken när man beskriver tankar och känslor som bör eller inte bör finnas i en sann förälskelse. Men detta är känslor som både kvinnan och mannen bör känna:
…ett scenario som ni aldrig kommer att möta när killen (min anmärkning: eller tjejen) verkligen är intresserad: Ni kommer aldrig att få se er själva stirrande maniskt på telefonen för att få den att ringa. Ni kommer aldrig att få se er själva förstöra en kväll med bästa vännerna för att ni ringer hem till telefonsvararen var femtonde sekund.” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 49).

Att ta det bra är en sak, men att bli en annan. Tar man det bra går man därifrån med högburet huvud och värdigheten i behåll. Är man en dörrmatta erbjuder man sig att köra  honom till tandläkaren när han ska rotfyllas” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 131), angående att dumpa någon.

Det finns en kille där ute som vill att hela världen ska veta att han är din pojkvän. Sluta larva omkring, leta reda på honom i stället.” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 66)

Lite dumheter som bör räknas upp:
Män är inte komplicerade /…/ Vi drivs av sex,fast vi låtsas som om det inte är så.” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 17)

Om ni har olika syn på äktenskapet, vad är det mer ni är oense om? Dags att göra upp en lista.” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 120). Meningsskiljaktigheter finns det inte rum för enligt Greg.

Ärligt talat så känner vi väl alla till de där två som varit ihop i fem år, i åtta år, och fortfarande gift sig. Vi vet ju att det aldrig kommer att ske. Så vad sägs om att sluta vänta – och leta reda på en man som inte kan vänta på att släpa er till altaret” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 114). Äktenskapet är återigen i centrum.

Boken innehåller förövrigt en del självmotsägelser, å en sidan ska man bara dumpa någon direkt och å andra sidan är det jobbigt att dumpa någon även om man bara träffats ett par gånger (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 191), samt anser man att ”ibland gifter sig folk innan de träffat den absolut rätta” (Behrendt & Tuccillo, 2007, s. 159) samtidigt som man menar att tvekan att vilja gifta sig inte bör finnas.

NU DUMPAR JAG DIG
Vill du bli ihop med mig? Jag lovar att ringa när jag ska, komma i tid, bjuda dig på romantiska middagar och gifta mig med dig etc…
Nä, jag tänkte väl det. Det krävs mer en goda sidor för att vi ska bli förälskade. Jag vill inte var ihop med dig heller.

Istället för att lära sig att ”dumpa honom” så skulle jag vilja rekommendera några böcker som istället kan öppna för att lättare träffa många ny personer och förenkla jakten på den stora kärleken:
Detta är böcker som på ett helt annat sätt, lite mer baserade på socialpsykologiska aspekter, kan ge dig sociala redskap att istället hitta ”den rätte” istället för att behöva dumpa ”fel personer”.
Alla får ligga riktar sig till såväl till män som kvinnor, Konsten att läsa tankar kan lära dig läsa och tolka kroppsspråk hos både män och kvinnor, Spelet riktar sig framförallt till män, men är även läsvärd för kvinnor, Jag älskar dig erbjuder en analys och fördjupning i ämnet förälskelse.

LITTERATURLISTA
Litteratur som jag refererat till med länk till boken.
Dumpa honom! : han vill faktiskt inte ha dig av Greg Behrendt, Liz Tuccillo
Jag älskar dig av Francesco Alberoni

Lyckan i Pandoras ask

Garbage Pail Kids
Garbage Pail Kids

När jag var liten trodde jag att tomten skulle ge mig färre julklappar för att jag samlade på ”Garbage Pail Kids”-kort. Jag tog hela min kortsamling, lade dem i ett kuvert märkt med ”Till Tomten”, gav det till mina föräldrar och tog farväl av den ondska jag tidigare hållit så kär.

Tio år senare hittade jag ett kuvert i mina föräldrars garderob märkt med samma text ”Till Tomten” och med min barndoms handstil. Pandoras ask hade återvänt från svunna tider och låg där och väntade på mig… :O *ritsch* *lycka*

Garbage Pail Kids

Jag minns min allra första vän

Min allra första vän, som jag skaffade helt själv utan vuxnas inblandning, mötte jag i lekskolan.
Vi var på introduktionsmöte på lekis med våra föräldrar. Jag satt i min mammas knä och mittemot satt pojken med det tjocka svarta hårt i sin mammas knä.
Jag tyckte att han hade stora brillor, nästan större än hans huvud. Pilotglasögon med tjocka bruna bågar.

Vi tittade på varandra, eller stirrade på varandra.

Efter stund kom den där tysta överenskommelsen som jag tror framförallt barn använder sig av.
Vi tittade på varandra. Utan att säga ett ord förstod vi varandra, och plötsligt hade vi hoppat ner från våra mammors knän och satt och lekte med klossar i lekrummet.
Vi pratade inte med varandra, vi lekte.

Så lärde jag känna min allra första vän. Peter.