/…/ arg som Dia Psalma, ledsen som Guns N’ Roses…
Magi existerar inte utan oss
/…/ Magiska ögonblick existerar inte om vi inte skapar dem och tillåter dem att vara magiska…
Historien om vårt första möte
/…/ Vi bekräftade myten om oss själva gång på gång genom att berätta historien om vårt första möte, varför vi möttes och varför vårt möte var så speciellt. Tillsammans var vi speciella…
Fastighetsskötaren och brevbäraren
/…/ Jag såg hur fastighetsskötaren suget kollade in brevbäraren och ville sätta på henne…
Ingenting passade oss perfekt
/…/ Vi gjorde ingenting, för ingenting passade oss perfekt.
Utlopp och historierna vi berättade
/…/ Verkligheten fyllde inte vårt behov, släckte inte vår längtan och tog oss inte till alla våra drömmar. Därför berättade vi våra historier, därför skrev vi våra böcker och därför skapade vi konsten…
Ständigt på jakt
/…/ Jag var ständigt på jakt, men jag kan inte minnas om jag någonsin riktigt visste vad jag letade efter…
Bojorna och bankerna
/…/ Ju mer de strävade efter att leva upp till normen, desto fler bojor lyckades de skaffa sig som höll dem kvar. Hyreskontrakt, telefonabonnemang, huslån, billån, avbetalningar på platt-TVn, studielån, … Inget konstigt med det. En dag skulle allt ändå vara betalt, en dag skulle det ändå vara deras, de sköt bara upp betalningen tills att de avled och banken tog deras hus. Varför leva imorgon, när vi kan leva idag, frågade de sig. De levde åtminstone… ett normalt liv.
Ett till synes normalt samtal
/…/ Killen kunde föra ett till synes normalt samtal, och ändå lyckas ta reda på allt han ville veta om dig…
Jag ser ner på långa människor
/…/ När långa människor sitter ner brukar jag passa på att se ner på dem. Jag bara står där och stirrar… ”Så här känns det”, säger jag om de undrar, och sen fortsätter jag att stirra.