Konsten att skriva uppsatser – Ulfs guide till ett bättre uppsatsskrivande

Det här är ett arbetssätt jag framförallt använder jag mig av när jag skriver artiklar som refererar till andra texter och litteratur, t ex när man skriver uppsatser (även kallat papper eller det engelska paper) i skolan, hemtentor med essäfrågor på högskolan/universitetet eller artiklar och blogginlägg.

Sättet passar inte alla och man kan ha olika sätt att jobba på när man skriver artiklar, därför heter denna artikel inte ”Hur man skriver uppsatser”. Så här gör jag i alla fall och jag hoppas att det kan hjälpa dig att hitta ditt sätt att skriva uppsatser.

När jag skriver använda mig av gratis ordbehandlare såsom Google Docs, LibreOffice eller OpenOffice.  Fördelen med Google Docs är att den finns på nätet och du kan därför nå dina dokument från vilken dator som helst bara den har Internetuppkoppling. Jag använder mig mestadels av LibreOffice eller OpenOffice (gratis ordbehandlare och fungerar som Microsoft Office). Vill du nå dina LibreOffice/OpenOffice-dokument från nätet kan du använda dig av Dropbox (också gratis) som är en virtuell mapp som kan nås från andra datorer.

SKRIVA UPPSATSER – STEG FÖR STEG
1. Läs: Var påläst
Den här punkten har egentligen inget med teknik att göra men är väl värd att ta upp.
Vill man skriva bra uppsatser ska man vara påläst i ämnet som man skriver om. Hur påläst man ska vara beror på uppgiftens svårighetsgrad. Är du intresserad av ämnet du skriver om behöver du kanske inte sätta dig in i nya böcker utan har redan denna kunskap. Är ämnet nytt för dig får du antagligen läsa böcker och andra texter för att lära dig mer innan du börjar skriva.

Är det en skoluppgifter gäller det att vara ute i god tid och börja läsa sin studielitteratur så att man inte behöver läsa allt samma dag som man ska börja skriva, men det händer nog oss alla att annat kommer i vägen eller att vi helt enkelt bara lyckas skjuta på läsandet in i det sista. Man kan dock alltid sträva efter att börja läsa i tid.

1. En invikt sida markerar att markerar att det finns en understrykning eller kommentar någonstans på uppslaget. 2. Understrykningar markerar något viktigt eller intressant. 3. En egen kommentar förklarar något jag tänkt på när jag lästa på denna sida.
1. En invikt sida markerar att markerar att det finns en understrykning eller kommentar någonstans på uppslaget. 2. Understrykningar markerar något viktigt eller intressant. 3. En egen kommentar förklarar något jag tänkt på när jag lästa på denna sida.

2. Överstrykningar: Stryk under text och markera sidorna
När du läser texterna bör du stryka under saker som du tycker är intressanta, saker du kan tänka dig vara viktigt att veta eller saker som bara får dig att tänka och reflektera över något som står i boken. Du kan även skriv även in egna tankar och kommentarer i boken, vid behov, så att du vet varför du gjort en understrykningen.
Har du redan en antagen frågeställning i ämnet stryker du under det du kan tänka dig ha användning av i uppsatsen för att diskutera eller besvara en fråga.

Äger du inte böckerna du läser i kan du alltid använda dig av en penna med raderbart bläck, eller blyerts (finns även blyertspennor och stiftpennor med färgat stift).
Använder du en färg blir det lättare att hitta understrykningarna när du senare ska läsa dem igen.

För att hitta understrykningarna igen brukar jag vika in sidorna i nedre vänstra kanten för att markera att det någonstans på uppslaget finns en understrykning.

3. Frågeställning: Välj ett ämne att skriva om
Hade du ingen frågeställning innan du läste texterna är det nu dags att formulera en, alltså bestämma dig för vad du ska skriva om. Det behöver inte vara en fråga utan kan också vara något du vill fördjupa dig i.

Exempel:

Hur påverkar arkitekturen vår upplevelse av ett bostadsområde?
Synen på menstruation inom judendomen.
Den samtida staden och dess utmaningar. Den döende stadskärnan.

4. Skiss: Gör en skiss med kapitelindelning
Nu ska du börja göra en skiss på hur du ska lägga upp din uppsats. Studerar du på högskola brukar man t ex få information om att texten ska delas upp i en Inledning, Huvudtext och Slutsatser/Reflektion.

Indelningarna kan dock vara annorlunda och vid behov kan man också dela upp huvudtexten i flera rubriker och underrubriker.
Som inledande skiss brukar huvuddelarna räcka för mig och i ett senare skede lägger jag vid behov till fler rubriker och underrubriker.

5. Egna kommentarer: Lägg in dina egna tankar i dokumentet
När du läst böckerna har du kanske tänkte på olika saker som kan vara intressanta att ta upp i uppsatsen. Skriv in dessa i dokumentet under passande rubrik.

Exempel:

Jag tror inte att Jacobs har rätt när det gäller gamla byggnader och hur viktigt det är för en fungerande stad.

Citat och egna kommentarer inlagda i dokumentet. Samt enkla hänvisningar till vilken bok och sida citaten kommer från.
Citat och egna kommentarer inlagda i dokumentet. Samt enkla hänvisningar till vilken bok och sida citaten kommer från.

6. Jobba med understrykningarna: Plocka ut de understrykningar som passar din uppsats
När du har frågeställning klar och rubrikerna inlagda i ett dokument är det dags att börja plocka ut de understrykningar du gjort som passar in i ditt ämne och skriv in dem i dokumentet.

I detta skede behöver du inte skriva in understrykningarna ordagrant, det viktiga är att du förstår varför du vill använda dem och lägg till en enkel hänvisning till vilken bok och på vilken sida du hittar understrykningen.

Skriv in alla understrykningar och citat du kan tänkas ha användning för under den rubrik den kan tänkas höra hemma. Vissa citat kanske du tar bort senare för att du inte behöver dem, och vissa kanske du måste fördjupa dig mer i.

Du kan även flytta citaten senare om de passar bättre under en annan rubrik.

Exempel:
– “not just function but fiction” (Harvey s 97)
– Viktigt med anknytning till varje byggnad? (s 5 the poetics of space, gaston bachelard).

Uppsatsen börjar nu tar form när löptexten skrivs. De citat och kommentarer som jag inte använt ännu ligger kvar i dokumentet och väntar på sin tur.
Uppsatsen börjar nu tar form när löptexten skrivs. De citat och kommentarer som jag inte använt ännu ligger kvar i dokumentet och väntar på sin tur.

7. Löptext: Börja formulera dig – knyt ihop dina egna tankar med citaten.
När du kommit så här långt har du förhoppningsvis fått någorlunda struktur på hur du ska bygga upp din uppsats. Du har dina egna tankar, du har viktiga citat från böckerna och du har rubrikerna.

Det är nu dags att börja knyta ihop dina tankar med det som står i böckerna.
Börja t ex med att förklara vad du ska berätta om och hänvisa sedan till böckerna och olika citat.

8. Renskriv och korrekturläs
När du fått ihop texten och är i alla fall lite nöjd då är det dag att renskriva. Se till att dina referenser till andra böcker följer de regler som t ex skolan bestämt. Följer man Harvardsystemet kan referens till en bok bland annat se ut så här:

(Amin & Graham, 1997:415-416)

Skriv ihop eventuella referenslistor t ex:

Amin, Ash & Graham, Stephen, 1997. ”The Ordinary City” Transactions (Institute of British Geographers) (vol. 22) s 411–429.

Läs själv igenom din text och fundera på om den är begriplig och har en röd tråd. Om inte fundera på vad du kan göra för att rätta till det.
Ännu bättre är om du kan låta någon annan läsa den som kan se stavfel som man själv inte alltid ser och någon som även kan svara på om texten är begriplig.

FÖRENKLAD SNABBGUIDE
1. Läs igenom texterna och gör understrykningar.
2. Strukturera din text efter hur du vill skriva din uppsats och gör en skiss med rubriker.
3. Skriv in dina egna kommentarer samt citat från andra texter i ditt dokument.
4. Skriv ihop texten genom att knyta ihop citat, kommentarer och egna tankar.