Hur hanterar du din slips? (Bild från filmen Meet Joe Black)
Det finns alltid ett snyggare sätt att torka av sig svetten i pannan på när man står på dansgolvet, ett bättre sätt att föra sig på vägen till restaurangtoaletten, ett mer gentlemannamässigt sätt att hålla sin slips från att doppas i kaffekoppen när man sträcker sig efter sockret, ett intressantare sätt knyta sina skor på, ett mer attraktivt leende att använda sig av när man kliver in i ett rum. Allt kan förbättras för att passa in vid ett visst tillfälle. Det kallas vardagskoreografi, att tänka igenom sina rörelser och hur man för sig och därmed påverka hur andra uppfattar en, vardagskoreografi.
Även små detaljer kan göras bättre, det som kan tyckas vara onödiga detaljer är egentligen viktiga delar som sätter spår i helhetsintrycket. Ditt allra bästa jag är inget du någonsin blir klar med, ditt allra bästa jag är i ständig förändring…
Det här är ett arbetssätt jag framförallt använder jag mig av när jag skriver artiklar som refererar till andra texter och litteratur, t ex när man skriver uppsatser (även kallat papper eller det engelska paper) i skolan, hemtentor med essäfrågor på högskolan/universitetet eller artiklar och blogginlägg.
Sättet passar inte alla och man kan ha olika sätt att jobba på när man skriver artiklar, därför heter denna artikel inte ”Hur man skriver uppsatser”. Så här gör jag i alla fall och jag hoppas att det kan hjälpa dig att hitta ditt sätt att skriva uppsatser.
När jag skriver använda mig av gratis ordbehandlare såsom Google Docs, LibreOffice eller OpenOffice. Fördelen med Google Docs är att den finns på nätet och du kan därför nå dina dokument från vilken dator som helst bara den har Internetuppkoppling. Jag använder mig mestadels av LibreOffice eller OpenOffice (gratis ordbehandlare och fungerar som Microsoft Office). Vill du nå dina LibreOffice/OpenOffice-dokument från nätet kan du använda dig av Dropbox (också gratis) som är en virtuell mapp som kan nås från andra datorer.
SKRIVA UPPSATSER – STEG FÖR STEG 1. Läs: Var påläst
Den här punkten har egentligen inget med teknik att göra men är väl värd att ta upp. Vill man skriva bra uppsatser ska man vara påläst i ämnet som man skriver om. Hur påläst man ska vara beror på uppgiftens svårighetsgrad. Är du intresserad av ämnet du skriver om behöver du kanske inte sätta dig in i nya böcker utan har redan denna kunskap. Är ämnet nytt för dig får du antagligen läsa böcker och andra texter för att lära dig mer innan du börjar skriva.
Är det en skoluppgifter gäller det att vara ute i god tid och börja läsa sin studielitteratur så att man inte behöver läsa allt samma dag som man ska börja skriva, men det händer nog oss alla att annat kommer i vägen eller att vi helt enkelt bara lyckas skjuta på läsandet in i det sista. Man kan dock alltid sträva efter att börja läsa i tid.
1. En invikt sida markerar att markerar att det finns en understrykning eller kommentar någonstans på uppslaget. 2. Understrykningar markerar något viktigt eller intressant. 3. En egen kommentar förklarar något jag tänkt på när jag lästa på denna sida.
2. Överstrykningar: Stryk under text och markera sidorna När du läser texterna bör du stryka under saker som du tycker är intressanta, saker du kan tänka dig vara viktigt att veta eller saker som bara får dig att tänka och reflektera över något som står i boken. Du kan även skriv även in egna tankar och kommentarer i boken, vid behov, så att du vet varför du gjort en understrykningen.
Har du redan en antagen frågeställning i ämnet stryker du under det du kan tänka dig ha användning av i uppsatsen för att diskutera eller besvara en fråga.
Äger du inte böckerna du läser i kan du alltid använda dig av en penna med raderbart bläck, eller blyerts (finns även blyertspennor och stiftpennor med färgat stift).
Använder du en färg blir det lättare att hitta understrykningarna när du senare ska läsa dem igen.
För att hitta understrykningarna igen brukar jag vika in sidorna i nedre vänstra kanten för att markera att det någonstans på uppslaget finns en understrykning.
3. Frågeställning: Välj ett ämne att skriva om
Hade du ingen frågeställning innan du läste texterna är det nu dags att formulera en, alltså bestämma dig för vad du ska skriva om. Det behöver inte vara en fråga utan kan också vara något du vill fördjupa dig i.
4. Skiss: Gör en skiss med kapitelindelning
Nu ska du börja göra en skiss på hur du ska lägga upp din uppsats. Studerar du på högskola brukar man t ex få information om att texten ska delas upp i en Inledning, Huvudtext och Slutsatser/Reflektion.
Indelningarna kan dock vara annorlunda och vid behov kan man också dela upp huvudtexten i flera rubriker och underrubriker.
Som inledande skiss brukar huvuddelarna räcka för mig och i ett senare skede lägger jag vid behov till fler rubriker och underrubriker.
5. Egna kommentarer: Lägg in dina egna tankar i dokumentet
När du läst böckerna har du kanske tänkte på olika saker som kan vara intressanta att ta upp i uppsatsen. Skriv in dessa i dokumentet under passande rubrik.
Exempel:
Jag tror inte att Jacobs har rätt när det gäller gamla byggnader och hur viktigt det är för en fungerande stad.
Citat och egna kommentarer inlagda i dokumentet. Samt enkla hänvisningar till vilken bok och sida citaten kommer från.
6. Jobba med understrykningarna: Plocka ut de understrykningar som passar din uppsats
När du har frågeställning klar och rubrikerna inlagda i ett dokument är det dags att börja plocka ut de understrykningar du gjort som passar in i ditt ämne och skriv in dem i dokumentet.
I detta skede behöver du inte skriva in understrykningarna ordagrant, det viktiga är att du förstår varför du vill använda dem och lägg till en enkel hänvisning till vilken bok och på vilken sida du hittar understrykningen.
Skriv in alla understrykningar och citat du kan tänkas ha användning för under den rubrik den kan tänkas höra hemma. Vissa citat kanske du tar bort senare för att du inte behöver dem, och vissa kanske du måste fördjupa dig mer i.
Du kan även flytta citaten senare om de passar bättre under en annan rubrik.
Exempel:
– “not just function but fiction” (Harvey s 97)
– Viktigt med anknytning till varje byggnad? (s 5 the poetics of space, gaston bachelard).
Uppsatsen börjar nu tar form när löptexten skrivs. De citat och kommentarer som jag inte använt ännu ligger kvar i dokumentet och väntar på sin tur.
7. Löptext: Börja formulera dig – knyt ihop dina egna tankar med citaten.
När du kommit så här långt har du förhoppningsvis fått någorlunda struktur på hur du ska bygga upp din uppsats. Du har dina egna tankar, du har viktiga citat från böckerna och du har rubrikerna.
Det är nu dags att börja knyta ihop dina tankar med det som står i böckerna.
Börja t ex med att förklara vad du ska berätta om och hänvisa sedan till böckerna och olika citat.
8. Renskriv och korrekturläs
När du fått ihop texten och är i alla fall lite nöjd då är det dag att renskriva. Se till att dina referenser till andra böcker följer de regler som t ex skolan bestämt. Följer man Harvardsystemet kan referens till en bok bland annat se ut så här:
(Amin & Graham, 1997:415-416)
Skriv ihop eventuella referenslistor t ex:
Amin, Ash & Graham, Stephen, 1997. ”The Ordinary City” Transactions (Institute of British Geographers) (vol. 22) s 411–429.
Läs själv igenom din text och fundera på om den är begriplig och har en röd tråd. Om inte fundera på vad du kan göra för att rätta till det.
Ännu bättre är om du kan låta någon annan läsa den som kan se stavfel som man själv inte alltid ser och någon som även kan svara på om texten är begriplig.
FÖRENKLAD SNABBGUIDE 1. Läs igenom texterna och gör understrykningar. 2. Strukturera din text efter hur du vill skriva din uppsats och gör en skiss med rubriker. 3. Skriv in dina egna kommentarer samt citat från andra texter i ditt dokument. 4. Skriv ihop texten genom att knyta ihop citat, kommentarer och egna tankar.
Jag gillar franska. Mycket tutt tutt, alltså inte tuttar, utan mer tytt tytt, det låter kul helt enkelt. Började gilla franska på svenskalektionen i gymnasiet när jag första gången läste om Tartuffe. Trodde det var Tart-Uffe och det, Uffe, kallades jag, vi hade direkt något gemensamt. Sedan fick jag dock veta att det uttalades Tartyff, så då var jag tvungen att kalla mig själv för Yff eller Ylf och det verkade visst stämma överens med hur stockholmarna tyckte att jag presenterade mig fastän jag i själva verket de flesta gångerna sa Ulf eller Uffe. Det låter kul alltså. Därför gillar jag franska.
Igår träffade jag en professionellt social person. Om det hon gjorde var uttänkt kan jag inte uttala mig om men jag antar att hon antingen studerat kontaktskapande situationer, inledare som det brukar kallas i raggningssammanhag, eller så var hon en naturbegåvning.
Jag satt i alla fall på tåget i en sätessektion för fyra personer. Två och två framför varandra satt vi totalt fyra okända personer tillsammans. När jag satt mig tillrätta tar jag upp min bok och börjar läsa, personen mittemot mig tar upp sin bok och börjar läsa. Efter ett tag säger tjejen sidan om personen framför mig:
– Ursäkta, vad är det för bok du läser?
– Ehh, planeri…, jag läser noggrannare på framsidan av boken, planeringens utmaningar och tillämpningar. Stadsplanering, lägger jag till med ett leende.
Människor på tåg (Foto: Simon Pielow)
– OK, så då är det inte ekonomi…
– Nä, jag…
– Nä, jag tänkte för att…, säger hon och pekar samtidigt på boken som den andra personen mittemot mig. För det är väl ekonomi?
– Ja, ekonomistyrning…, säger tjejen, det handlar om att uppnå ekonomiska mål i företaget.
– Jaha, vad handlar stadsplanering om då?
– Det…
Och sen var det 45 minuter långa och dynamiska samtalet igång, där tre, för varandra tidigare helt okända, personer hann med att avverka samtalsämnen såsom studier, beteendeskillnader i kollektivtrafiken, att våga sats på sig själv, att förändra sitt liv, att renovera hus, barnuppfostran, Rom, tågluffning och mycket mer och ämnena avhandlades med stor glädje och flera hjärtliga skratt.
Här skulle kunna bryta ner händelsen och problematisera och analysera mer. Vi kan t ex fråga oss varför den fjärde personen aldrig deltog i samtalet och vi kan fråga oss om det spelar en roll hur vi andra som deltog i konversationen är som personer. Det är dock inget jag tänker ta upp här just nu, utan den viktiga lektionen för dig är alltså inledaren, hur man startar en konversation.
Se även min presentation som förklarar det jag kallar social triangulering:
Social triangulering – hur man skapar ett dynamiskt samtal mellan tre eller flera personer som inte känner varandra. Samtidigt som man minimerar den där obekväma känslan hos samtalspartnern av att känna sig utsatt och behöva ”komma på” något att säga.
