Synen på menstruation inom judendomen

DENNA ARTIKEL INGÅR I MIN SERIE MED TEXTER SOM JAG SKRIVER PÅ DIVERSE KURSER.

Du kan alltid läsa mer om ämnet i boken Sex – för guds skull.

Jag tycker att synen på menstruation och menstruerande kvinnor verkar oenhetlig och synen har också ändrats med tiden. Det som är genomgående är dock att kvinnorna ses som orena under menstruationen, hur man sedan väljer att hantera denna period och anledning till att kvinnan ses som oren skiljer sig åt och olika rabbiner kan ge olika svar.

När jag läser 3 Mos 15 om flytningar hos män och kvinnor så kan jag inte sluta fundera på om man i texten blandat ihop menstruationen med någon forma av sjukdom (vilket det verkar handla om i männens fall). Dock skiljer man på vanlig menstruation (niddah) och ovanlig menstruation (zavah).

Man kan anta att det finns en splittrad syn på hur man ska hantera menstruationen när man läser de frågor som ställts till rabbiner, samt svaren. Detta bekräftar dock bara diskussionen om att man inom judendomen gärna fördjupar sig i studierna av sina texter och försöker hitta förklaringar som överensstämmer med hur det verkligen fungerar att leve som troende i det samhälle man befinner sig i. T ex nämner Rabbi Roth att många kvinnor anser att man blandat ihop niddah med zavaha och går man tillbaka till äldre texter så krävs inte 7 + 7 dagar innan man blir ren igen efter menstruation.

Konsekvenserna av menstruation är att allt som kvinnan rör vid blir orent samt blir de som kommer i kontakt med det hon rört vid orent. Detta leder i sig till att omgivningen och måste vara försiktiga samt måste rena sig genom bad och tvätta sina kläder. Kvinnorna kan inte heller ha sex eller annan kroppskontakt under denna tid då mannen i så fall också blir oren – något som kan ställa till det i förhållanden. I Grossmans text kan vi dock se att synen på hur länge kvinnan är oren förändrats med tiden och anpassats till dagens samhälle där paret kanske inte har lika mycket tid att tillbringa tillsammans och därmed blir det viktigare att ta vara på den tiden och vara intima med varandra.

Det har även förekommit förändring i synen på om kvinnan får beträda synagogan när de har menstruation och här har man bland annat svarat att kvinnan kan beträda synagogan vid menstruation, dock bör de inte komma i kontakt eller se torahrullarna.

Förklaringen till varför kvinnan är oren kan också skifta och en förklaring vi hittar i Niddah 31b är att det handlar om att make och maka bör var ifrån varandra denna tid för att maken inte skulle tröttna på henne. Som jag tolkar det utifrån texten så handlar det om att kvinnan efter detta är lika spännande och ren/orörd som när de träffades och gifte sig.

I 3 Mos 20 hittar vi också förklaringen att judarna är ett renara folk än andra och dessa renhetsläror kan därför också tolkas som ett sätt att bevisa att man är ett utvalt folk, bättre än ”de andra”, när man lever upp till de krav som ställs på en.

Jag tycker mig även se en viss tendens, när jag läser utdraget från forumet Mayim rabim,  att ritualen kanske inte är jätteviktig för alla, förutom de gånger då man kopplar ihop det med andra ritualer som t ex bröllop och barnafödande .

Sex inom hinduismen – Från askes till extas

DENNA ARTIKEL INGÅR I MIN SERIE MED SKRÄPTEXTER SOM JAG TVINGAS SKRIVA PÅ DIVERSE KURSER.

Du kan alltid läsa mer om ämnet i boken Sex – för guds skull.

Bild 1 (två stenstatyer)


Dessa två statyer kallas Ardhanarishvara och är en avbild av Shiva och hans hustru Shakti förenade i en kropp. Detta kan ses som en symbol för hur man inom hinduismen ser gudarna som både kvinnligt och manligt. Man kan även hitta berättelser inom hinduismen där gudarna byter kön.

Bild 2 (kvinna på tupp)


Detta föreställer gudinnan Bahucaras som dyrkas av hijras.  Hijras är en gruppering inom det tredje könet och dessa ses som fullvärdiga hijras efter att de kastrerats och kasteringen ses som ett offer till Bahucaras. Bahucaras har kraft att välsigna och förbanna.

Bild 3-5 (bröllopsceremonier)


Inom hinduismen spelar familjen en central roll och ett monogamiskt förhållande föreningen där man och kvinna förenas har setts som normen inom hinduismen.

Då hinduismen inte är en missionerande religion blir familjen, barnafödandet och uppfostran en viktig del för att föra religion och tradition vidare.

Bild 6 (man med en kropp täckt av symboler)


Detta är en bild som visar den esoteriska anatomin som man använde sig inom tantra. Symbolerna visar bland annat de knutpunkter och kanaler där livskraften i kroppen flödar. Den kvinnliga kraften (shakti) anses finnas i bäckenbotten och inom tantra vill man lära sig leda denna kraft upp till hjässan där den förenas med det manliga Shiva. Detta är ett sätt att beskriva hur sexuell energi kan förvandlas till andlig kraft istället för att kastas bort på världsliga sexuella handlingar.

Bild 7 (tredje könet)


Här är bild på det tredje könet och framförallt hijras. Man kan anta att de på bilderna dykt upp på bland annat en bröllopsceremoni och en ceremoni för en nyfödd. Hijra ser sig själv som religiösa asketer och kan såväl som inbjudna som oinbjudna  dyka upp på ceremonier för att välsigna (om de välkomnas) eller förbanna (om de inte tas väl emot), samt underhålla med sång och dans. Detta är ett sätt för många hijras att tjäna sitt levebröd på.

Bild 8-10 (tempelutsmyckningar)


Här ser vi bilder på utsmyckningar av ett hinduiskt tempel, Khajuraho. På bilderna ser man kvinnor och män som ägnar sig åt olika sexställningar, tidelag, oralsex mm. Tidelag och oralsex är inget som förespråkas inom hinduismen och bilderna är inget beskrivande föpr tantra heller, utan ses som lyckobringande utsmyckningar inspirerade av världslig kärlekskonst.

Bild 11-13 (Krishna och vallflickorna)


Krishna är en attraktiv gud och beskrivs som en erotisk asket. Han roar sig med sina kvinnliga ”tillbedjare” och flirtar vilt och dansar med vallflickorna. Vallfickorna kommer springandes när han spelar på sin flöjt och han ”förlustar sig” med dem.

På en bild ser vi hur han sitter i ett träd med flickornas kläder efter att de tagit ett nakenbad och han får dem att komma fram en och en med uppsträckta armar för att hämta sina kläder.

Bild 14-16 (Linga och yoni)


Detta är bilder på linga och yoni. Linga är en anikonisk avbild av Shiva, och yoni symboliserar det kvinnliga könet.  Tillsammans symboliserar de föreningen mellan Shiva och hans gemål Shakti.

Bild 17 (två män med erektion och kvinna i mitten)


Detta är en avbild av Vishnu som kvinna och kan symbolisera den bild inom hinduismen där man ser både det manliga och kvinnliga hos gudarna. Gudaran inom hinduismen har kunnat byta kön.

Bild 18 (asketer)


På bilden ser vi några asketer som sitter utanför ett tempel. Celibat och asketism ses som ett sätt att ägna sig åt det andliga istället för kroppsliga behov. Det finns både de som ägnar sig åt livslångt celibat, men även de som lever kortare tider som asket och i celibat. Att leva som asket och i celibat är ett sätt att dels lära sig kontrollera sitt begär, samt ett sätt att kanalisera den sexuella kraften och istället omvandla den till andlig kraft.

Bild 19 (asketen Shiva)


Shiva beskrivs både som viril gud full med sexuell kraft, men också som en asket. På bilderna ser vi honom som asket där han sitter försjunken i meditation. På ena bilden ser vi även kärleksguden komma med en pilbåge riktad mot Shiva för att skjuta en ”kärlekspil” – en händelse som slutade med att Shiva vände sitt tredje öga mot kärleksguden och brände honom.

Bild 20 (proto-Shiva)


En bild av en gestalt som, finns med i förvediska texter och visar en behornad gudom med korslagda ben och erigerad penis.

Bild 21 (yoga)


En bild på delvis en man som ägnar sig åt ”klassisk” yoga där man framförallt sökte sig bort från det världsliga och gjorde avkall på njutelser, och den andra bilden visar den sekulariserade yogan där man istället siktar på att använda yogan på ett sätt för att istället försöka få ut så mycket som möjligt av det världsliga livet och njutelser genom att hitta energi och inspiration till detta.

Genus och religion

Sitter just nu och läser på om genusperspektiv inom religionsvetenskapen. Nu väntar jag bara på att det ska dyka upp ett kapitel där någon påstår att kyrkotornen är en fallossymbol och att de pekar upp mot en gud som faktiskt är kvinna. Tornet kan precis som den hinduiska ”lingan” symbolisera fruktbarhet och sträcker sig mot yoni, skötet, (dock med skillnaden att inom hinduismen reser sig lingan ur yoni), och häri hittar vi föreningen mellan människa och gud.